Efter en period tänkte jag skriva en hyllningstext. Mest till Tuppen som fullständigt pulvriserade och så smått slog huvudet av kroppen på stackarsstackars Thomas Larsson i en fajt utan handskar och utan linjemän som försökte gå emellan. Storartat.

Spelet var också helt okej. Tufft, fartfyllt, offensivt, nästan lite slutspelskänsla. PP innebar mål och helt plötsligt kändes allt som vanligt för HV igen. Som vanligt från förra säsongen. Så blev det dock inte speciellt länge. Istället blev det som vanligt, men från den här säsongen. 3-1 blev till panik och självförtroendedipp i sista och 3-3 innan 60 min var spelade. Matchen kändes som en stor jävla förlust redan där, så 3-4 i sudden var väl bara ett sätt att stryka under det.

Angell var siste man framför mål på ungefär 15 baklängesmål ikväll. Tamt.

HV har haft ett bra spelprogram nu med lag som vi borde slå. Visserligen har det blivit poäng varje gång, men det är ju själva fan att det ska behöva va så förbannat svårt att ta trepoängare. För första gången känns det faktiskt som att det ÄR klart tveksamt om HV tar sig till slutspel. Kvalserien kändes ju som ett skämt, men med det här spelet är faktiskt inte HV det minsta bättre än lagen som just nu ligger på bottenplatserna. Nu känns det som att alla kämpar, men då är självförtroendet som bortblåst istället.

Men Tuppen. So fuckin storartat.

/Bid.